Vi gå över daggstänkta berg falleraaa


Idag väcktes jag litet trevligt av en känsla av utsövdhet. Hela kroppen kändes återställd och huvudet klart. Gick upp och gjorde kaffe, satte på Malou och tittade mej i spegeln. Mina ögon ser inte särskilt utsövda ut.. De är mer åt det motsatta hållet, härligt rödsprängda och svullna. Men jag litar ändå på min pigga knopp, är den utvilad så ÄR jag utvilad.

De pratar om Män som hatar kvinnor hos Malou. Den verkar jättebra och jag har bokat biljetter till söndagens föreställning. Har inte läst någon av böckerna men det ska jag göra efter jag sett filmen. I sommar nån gång.. när jag har tid. Har sjukt mycket böcker jag måste läsa i den här kursen, om gamlingar och tonårsidentitet och kolikbarn. Tycker nog att tonårsperioden är mest spännande. Vad fan var det som hände med en liksom? Man sminkade sej som Marilyn Manson och skulle göra revolution mot allt och alla strax innan man tog sitt liv för att ingen jävel förstod. Hårt liv. Nu när jag tänker på det i efterhand så känns hela den perioden som en enda röra. Tacka vet jag 20-årsåldern med all ångest som kommer med den. Det är som baksmällan efter tonåren. Nä nu ljög jag, jag skulle snarare vilja kalla det semestern efter tonåren.

Apropå sommaren så har jag fått ett mail från min gamla chef idag:
"Nu har jag äntligen fått besked vad gäller sommaren. Jag är glad att kunna säga: JAAAAAAAAAAAAAA.........DU BEHÖVS!!!!!!!!!!!!!!!! När/hur kan/vill du jobba?"
De verkar desperata på något sätt.. Det är ett shitty jobb, men ganska bra betalt så det här är mitt svar:
"Jag kan/vill börja den tionde juni och jobba hela sommaren dygnet runt om det behövs."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0