Ibland är det som om livet plockade ut en av sina dagar..


.. och sa: "Dig ska jag ge allt! Du ska bli en av de där rosenröda dagarna som skimrar i minnet när alla andra är glömda."

En helt vanlig tisdag kanske ni tror, men jag har inte nyss vaknat. Jag har inte heller struntat i frukosten, druckit kaffe först och tagit en snus och en till och en till.. Mamma öppnade dörren vid halv nio och gol som en tupp. Jag gick upp vid nio, gjorde en skål med yoghurt, russin, solroskärnor och linfrön och tog med en kopp kaffe till Nyhetsmorgon. Siv låg i min famn med huvudet mot mitt hjärta och då är hon så söt så jag nästan går sönder. Sen tog vi en lång promenad i skogen och nu sitter jag i MIN säng i MITT rum. Fast det är fortfarande inte riktigt mitt rum. Kökssoffan, skänken, hallbyrån och hallspegeln är här inne och det vill inte jag.

Nu ska jag städa och julpimpa huset.

Håll till godo med denna lilla trudelutt så länge. Mitt hjärta brister.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0