daydream

Nu börjar jag märka av den. Dödsmånaden. Februari. Den är lite som september när du tvingas acceptera att sommaren är slut och kastar in handduken. Men H&M:s höstkatalog finns där som tröst. Du forcerar en inställning om att stickade halsdukar och för stora tröjor är mysigt och svarta naglar får förmedla fuck you-hösten-jag-är-starkare-än-du.

Februari har lite mer dold lömskhet, lite mer fuck you you fuckin fuck och håll käften. Du är utmattad efter all påtvingad julkänsla, släkthäng, matlagning, klappshopping och julrimsångest. Du har hunnit bryta alla dina nyårslöften. Du orkar inte ens måla naglarna och ge långfingret. Snön har begravt varenda centimeter av omvärlden och istället för att sakta börja smälta, så packas den tjockare och tätare och temperaturen sjunker. H&M:s vårkläder har för längesedan hit the stores och du har handlat så mycket tygskor, sandaler, pastellfärgade plagg och tunna klänningar att du nästan kräks. Du vill byta täckjackan mot kavaj och feta halsduken mot rosa sjal. Du vill ha saltvattenrufs istället för vintertrött och statiskt. Du fortsätter vara fashion backward. Fåglarna som för ett par månader sedan sjöng glatt i trädgården har tystnat och gnager nu svältande bort det sista på talgbollarna i trädet. Ingen ledighet är inom synhåll. Temperaturen sjunker ytterligare och du inser att din önskan om att få använda Converse nästa vecka är körd. Din hud är torrare än fnösket du använder för att tända eld i öppna spisen med, detsamma gäller håret och hårbottnen. Din kropp är ur funktion. Stressfinnarna är överallt och när du tror du blivit av med en så vaknar du med tre eller fler vid sidan om originalet. Du längtar så efter sol att du lägger dig i en snödriva under hundpromenaden för att molnen skingrats ett par minuter. JAG ORKAR INTE MER!