för döva öron


Nu kanske någon undrar varför i hela fridens namn jag är uppe vid den här tiden. Klockan är liksom före elva, tänker ni och tror kanske att jag mist förståndet. Jag har en mycket god anledning, hur som helst. Jag har nämligen varit barnvakt från igår eftermiddag och sovit i Ankis lägenhet. Hämtade Kajsamaja på dagis vid fyra, och jag blev alldeles varm i hjärtat för att hon blev genuint glad att se mej. När vi kom hem lade vi oss i soffan och vilade, hon somnade mot mitt bröst en stund, sen kom Cevin. Jag stekte blodpudding (det är faktiskt gott), vi åt, tittade på Bolibompa, borstade tänderna, läste Pomperipossa, sjöng Trollmor, pussade god natt. När jag stängde till hörde jag hur hon fortsatte sjunga Blinka lilla stjärna HÖGT OCH TYDLIGT. Jag och Cevin tittade på Simpsons och Family Guy, sen gick han och la sej. Själv satt jag uppe i min ensamhet och hade CSI-maraton till tolv. Somnade sjukt gott i Ankis underbara säng med tjocka fluffiga duntäcken. Vaknade i morse av ljud från sängen bredvid.. "Jag har inte kissat i blöjan, Kerstin" (fast det hade hon). Bar upp henne ur sängen, kissade henne, klädde på henne hundra olika plagg tills det funkade, gav di små barnen frukost, tittade på idiotiska barnprogram, packade gympapåse och fick typ sparka iväg Cevin till skolan, hoppade i soffan, klädde på Kajsamaja overall med matchande mössa och vantar, gick till dagis och tittade på hundbajs i tön, hälsade på föräldrar och fröknar och undrade i mitt stilla sinne om någon trodde att jag var hennes mamma, kramade, gick hem.

Nu tänker jag ta mitt pick och pack och dra hem till Djurängen. Ha de!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0