daydream

 

Åhhh. Idag blir det ingen Jan Stenmark. Men det blir ett klipp från en av världens vackraste små filmer, Gosskören. Vid 01:40-snåret börjar Jean-Baptiste Maunier sjunga och trodde jag på Gud så skulle jag utan tvivel vilja tro att han var en av hans änglar. Det finns en svärta i hans ögon och djupa sår i hans själ.. Har ni inte sett filmen så gör't nu.

 

 

 

Nu är det helt plötsligt fredag och jag undrar hur i hela friden tiden kunde gå så fort. När började tiden gå så här fort? Var det månne när jag fyllde 20 och allt började gå utför? På tisdag blir jag jättegammal. Men ni vet, inombords är jag fortfarande tio år yngre och ännu frågar folk efter leg när jag köper snus. Det skålar vi för tycker jag!

Kastade mig precis på sängen i ett försök att nå fulländad avslappning för en sekund. Gick sådär. Har för det första dödsträningsvärk i skinkor, lår och triceps. Jag valde att våldta mig själv med fria vikter igår och struntade i att stretcha, vilket var ett genomtänkt drag = för att jag idag skulle känna mig extra levande. För det andra så har jag just kommit hem från blodcentralen på sjukhuset. Från och med idag gillar jag inte nålar längre. Jag som tidigare varit nästintill pervers när det kommit till sprutor, pierca öronen, tatueringen - är nu helt avskräckt. Eller det ordet räcker knappt.. Livrädd kanske håller. Jag var inte nervös alls, jag såg fram emot sticket så att säga, men människan råkade missa kärlet i högra armen och det gjorde så ont att jag nästan svimmade. Hon provade andra armen, då var jag beredd på ännu mer smärta, men det var inte så farligt. Däremot började jag tänka "BLOD BLOD BLOD BLOD BLOD BLOD BLOD", ni fattar.. Efter några sekunder var jag så yr att ljudet försvann, spykänslan påtaglig, svetten forsade. Och det här var bara två prover! Hur bra blodgivare är jag om jag inte ens kan genomföra ett vanligt blodprov utan att halvsvimma? Nåja.. Eftersom jag precis tatuerat mig så kommer jag inte bli kallad förrän om cirkus ett halvår och då bor jag nog inte ens kvar här. Men jag antar att människor i Sthlm vill ha mitt blod lika mycket som de vill i Kälmä. Mitt blod är heligare än en indisk kossas.

Anyhow. Jag kan knappt röra min högerarm för att den värker så fruktansvärt. Hur ska jag då kunna lyfta vinet till min mun ikväll? Sugrör? Aight!

Jag har sån monsterångest att jag inte vet var jag ska göra av den. Och då är inte jag en sån som kan sätta mig och titta på en rolig film så går det över. Istället vill jag gärna se svåra draman, katastroffilmer eller Oz som får mig att tänka att min ångest inte är någonting i jämförelse med deras. Igår i Oz blev en inmurad i en vägg och lämnad där för att dö en lång och plågsam död i ensamhet, en annan som just skulle få börja spela professionell basket fick sin ena hälsena avskuren, en annan slog ut sin vrede och kastades in naken i the whole ett par dygn, en annan nekades parole eftersom han bajsat någon i munnen och bitit av toppen av någons snopp.. Sådärja! Det känns redan lite bättre, bara av tanken på andras ångest.

Imorgon ska jag ge blod för första gången. Kan man inte vara driftig som hårt arbetande kvinna får man ju dra sitt strå till stacken på andra sätt liksom. Nu regnar det och det luktar gott ute.

Ångestladdat:
John Mayer - Slow Dancing In A Burning Room
The National - Fake Empire
Iron & Wine - Godless Brother In Love
Coldplay - See You Soon
Yo La Tengo - Black Flowers

Så nu råder ozonlarm precis när man som mest behöver solen. Man, fuck d känner jag. Är det sol i morgon så tänker jag klä av mig naken och ligga i gräset tills den går ner. Tänkte bara informera om var jag står i frågan och nu vet ni alltså det.

Att våren väcker allt till liv är så sant som det är sagt. Blommor slår ut, träd och buskar knoppar, bin och humlor surrar, fjärilar flyger, fåglar bygger bon, uteserveringar byggs, fräknar poppar fram, näsor rödbränns, vinterjackor hängs undan.. Men främst av allt så är det som om stadens alla byggnader töms på dess boende. Människor väller ut på gator och torg. Och våren såg på sin skapelse och den såg att det var gott.

 

 

 

Idag är det varmt, stundtals lyser solen het. Jag tog ofrivillig och alldeles för lång sovmorgon, verkar inte helt osökt som om jag lider av sömnbrist. Tog ut Siv, stannade till i backen innan skogen och lyssnade på allt fågelkvitter, började närapå gråta av tacksamhet inför den trofasta skogen som låg framför mig. Tog en lång och harmonisk promenad. Öppen jacka, inga vantar, ingen halsduk, grönt på marken. Men våren verkar onekligen svårflirtad i år.. I födelsedagspresent önskar jag mig vitsippor och brustna knoppar. Nu verkar det som om jag är ovanligt knäpp i skallen och nästan skamfullt blödig, men det är något speciellt med vår ändå, det går inte att neka till.

Igår kväll var helt klart underbart, från början till slut. Emelie körde in till stan, vi drack vin i plastmuggar, gick in på Harrys före nio, satte oss längst ner, sjukt lammstektätt, fick sex öl till priset av två, träffade massa trevligt folk.. Kom hem sent och vaknade tidigt idag. Nils födelsedag, vi har sjungit och ätit bakelser, klockan tre blire våfflor.

Har precis dykt in i min bästa (eller okej, näst bästa) discoväst och sitter här och väntar på maut. Det blir keftedes och rostade rotfrukter och den vetskapen stillar inte direkt hungern.

Idag har jag monstersökt jobb, städat, slappat och självklart badat. Nu är håret torrt och mitt enda problem är vilken parfym jag ska ha ikväll. Jag gillar egentligen inte att vara impulsiv och byta för en kväll när det kommer till parfymer, så jag borde helt klart köra på den jag alltid har. Den är min, för evigt.

Pepp-talk:
Lady Gaga - Born This Way
Maskinen - Buffalo Blues
Desmon Dekker & The Aces - Israelites
Gym Class Heroes - Clothes Off!
Common & The Last Poets - The Corner
Rhymefest - Devil's Pie
The Notorious B.I.G. - Mo Money Mo Problems

Vaknade okristligt tidigt idag, ropade åt Siv att komma in under täcket en stund, gick upp, åt frukost, svepte två koppar kaffe, tog ut hunden och andades morgondagg och solsken. Har sedan spenderat nån timme vid datorn och gjort slutprov i engelskan, vilket inte var i närheten så jobbigt som det i naturkunskapen.

Igår kväll var Emilia och jag på Västerport Spa och göttade oss i bastun och jacuzzin och fick sedan varsin Moor Mud-behandling. Jag är helt mosig i kroppen idag, och det är så underbart skönt. Ska strax sticka iväg på obligatorisk fredags-Body Balance och det ska naturligtvis också bli underbart.

 

Är hemma i Kalmar nu och det är skönt, fast på samma gång vill jag ge mig iväg igen ganska snart. Jag klarar mig nog utan Kalmar, distansplugg, arbetslöshet, onsdag-fredag-lördag-fyllor på Harrys och lika många bakfyllor (även om jag såklart skulle sakna det). Jag har bitit sönder mina nagelband till oigenkännlighet, nagellacket på tårna har flagnat och ansiktet är uttorkat. Det betyder naturligtvis att jag tänker ta ett rejält långt bad senare ikväll, och putsa till varenda defekt.. På Lush köpte jag en ny schampokaka, deras motsvarighet till silverschampo och fick med mig en inpackning på köpet, så det ska också invigas. Den butiken alltså.. Det är så man kan bli religiös!

Förstår att ni nästan dör av nyfikenhet, så här har ni den!

 

Okej. Jag är högt över molnen, spricker nästan av lycka. En liten sväng till Göteborg gör susen ibland, jag visste knappt att man kunde må så här bra. Igår var vi ute och promenerade i Slottsskogen med Lowe, tittade på älgar och påfåglar och njöt av en stekhet sol. Sen gjorde vi en hemlig grej som jag berättar om en annan gång.. Eller va fan, vi bara gick in till en tatueringsstudio nere på hörnet och frågade om de hade några lediga tider - och ja! Så vi gick dit vid halv sex och bara gjorde det. Ingejt tvejk oum dejn sauken älls. Det blev konturerna av ett hjärta på insidan av vänster vrist, precis under fotknölen, och det gjorde skönt ont, men mest inte ont alls.

Efter det åt vi fantastiskt god tacos, drack vin, tittade på film och käkade marängswiss. Vaknade lite efter åtta idag, hade långfrukost, gick ned till husets gym och tro det eller ej, körde BÄNKPRESS och lyfte fria vikter tills vi skakade.. Duschade, tog spårvagnen till Brunnsparken, käkade lunch på Jensens Bøfhus, mötte upp Monzora, shoppade loss på Lush, fikade kaffe och chokladtryffel på Fröken Olsson, suktade efter världens finaste kläder på H&M Trend, köpte Helosansalva och Chardonnay i kartong, tog spåret hem.. Göteborg är faktiskt ganska underbart ändå.

Ikväll har vi ätit god mat och druckit vin, nu ska vi snart titta på film igen och snacksa. Tåget går 09.07 imorgon. TTYL.

Vem hade kunnat gissa att jag skulle sitta i Oscar och Louises lägenhet på Bangatan i Göteborg, en söndagkväll som denna? Inte jag i alla fall. Jag och Emelie tog sovmorgon idag, kom upp till köket där Oscar helt apropå föreslog att vi kunde följa med dem hem i några dagar. Haha, tänkte vi först, men lät erbjudandet sjunka in. Vad fanns det egentligen för giltiga skäl till att vi skulle tacka nej? Så vi tackade ja. Stannade till i Smålands metropol Kosta på vägen, köpte fotskrubb och letade efter Lowe som gömde sig bakom klädställningar och under bord. Landade här hemma runt åtta-tiden och sedan dess har jag monsterläst engelskaboken.. Nu blir det lite plugg och sen släcker vi för natten. I feel alive again.

Imorgon tänker jag go berserk på Lush, och vi har även andra planer som jag tänker göra allt för att de inte ska slås ur hågen, så att säga.

Jeg mår ikke godt ideg. Ska lägga mig i badet på momangen med en härlig återställande whisky on the rocks, deep down detox-ansiktsmask och super duper repairing-hårinpackning.

Känner livet i mig DELUXE idag, fortsätter rida på min våg. Vaknade runt åtta, tittade på Emelie bredvid mig och började nynna på saxofon-solot i den här låten och juckade på så att säga (spola fram till 0:40 och kolla in that dude asså), drack kaffe, käkade frukost med Lowe, cyklade hem, tog ut Siv, drack mer kaffe, åkte till gymmet, Body Balance. Mötte upp Nils vid Giraffen, köpte medicin till Siv (som blev jagad och biten av en rottweiler och en pitbull igår), köpte sprit, köpte snus, tog bussen hem, lunchade GI-style och städade köket. Nu har jag nyss klämt ut var ur Sivs sår och desinficerat det (mysigt). Lyssnar på CCR och längtar tills ikväll.

Har ännu en av världens bästa dagar, som kommer skimra i minnet när alla andra är glömda. Och jag tänker fortsätta skryta om det. Har solat i flera timmar, käkat god mat, snusat, lyssnat på underbar musik genom ett öppet fönster, druckit kaffe.. Sara och jag gick sedan till Human Bridge och provade hundra par jeans ungefär och gick därifrån med två par var. Allt detta för 266 kronor. Vi ska förvandla dem till världens kanske snyggaste jeansshorts. Ikväll = Volym. Tack och hej snygga tjej!

Jag finner inga ord för att beskriva hur lycklig jag känner mig idag. Solen lyser och vindarna är inte förfrysande kalla. Frukost på Emelies altan igen. I flera timmar satt vi. Jag har definitivt bränt mig. Tänker på Fear And Loathing In Las Vegas och därför kommer här ett citat som jag känner passar bra in på denna dag: "There was madness in any direction, at any hour. You could strike sparks anywhere. There was a fantastic universal sense that whatever we were doing was right, that we were winning."

BRAU LÅUTAR MEJD ARTISTER PÅU B:

Bob Dylan - Stuck Inside Of Mobile With The Memphis Blues Again
The Beatles - Love Me Do
The Beatles - Penny Lane
Bruce Springsteen - Old Dan Tucker
Bruce Springsteen - Mrs. McGrath

Och så bläddrade jag igenom min och Emelies gamla bilddagböcker och hittade några godbitar. Håll till godo!

Jag ser en hövding!

...

Frillan whatup!

Onsdag = obligatoriskt sköldpaddsrace och Vem där?

Midsommar 2005 i Gösjön

 

Den här måndagen blir en ytterst världslig dag. Jag ska betala räkningar, plugga, städa, tvätta, träna, läsa.. Måste läsa ut The Fifth Child, min första Doris Lessing och hittills den näst deppigaste bok jag någonsin läst - på första plats kommer Maj-Gull Axelssons Aprilhäxan, för den som är intresserad. Den läste jag första gången när jag var 13 år och låg vid en pool i Cannes. Typiskt en 13-åring liksom.. Men jag befann mig på pubertetens topp och min enda önskan den resan var att få sjunka genom jorden. En kväll på ett fantastiskt vandrarhem i Finale Ligure låg jag och hetsgrät och sa att jag ville dö, och Nils var bara 10 år och var så orolig för mig att han knappt kunde andas.. Morgonen efter var jag på strålande humör och undrade när vi skulle till stranden. Nils förvirring var total; ville jag inte dö längre? "Jag vill väl för fan inte dö!" sau jaug. Jaja.. Det är underbart med toppar och dalar, ingen likgiltighet, inget jävla segande genom dagarna som är livet. Allt vi upplever är allmänbildande. Allt från att bli brutalt knivskuren och rånad i Thailand, till dödslängtan i Italien, till svart bälte i karatefylla, till obesvarad kärlek, till koltrastkvitter en sen sommarkväll.. Om man ser på saker ur det perspektivet kan man nästan vara stolt över sina självförvållade ärr på handlederna eller till och med över baksmällan en söndagmorgon. Det var allt från mig denna måndagmorgon och jag har inte ens druckit kaffe.