daydream

Har världens göttigaste söndag. Vaknade hos Emelie lite före elva och såg genast ljuset i tunneln. Emelie informerade mig om att vi skulle äta frukost i solen på baksidan och att frukosten redan var klar. Fil med diverse frön, hackade hasselnötter och gojibär, riskakor och kaffe på en vindstilla altan iklädd endast ful gul Kaggrugby-tröja (årgång 2004) och korta mjukisar. Satt där i ett par timmar och fick sällskap av Moa och Toffa en stund. Konstaterade frekvent att det inte går att vara olycklig en sån här dag. Inte ett uns baksmälla. Vi skippade förfest igår och gick till Harrys före nio med Moa. Drack sammanlagt fyra öl på fem timmar. Allt som allt var det en underbar kväll/natt och vi stannade ända tills de tände lyset och bad oss dra. Köpte gyros, ringde Tyson, bevittnade en fight, åkte hem, la oss i Emelies säng och skrattade halvt ihjäl oss åt allt som hänt, somnade som vanligt in till Oz.

Idag har jag haft äkta kvalitetstid med familjen. Har städat och härjat, pratat och ätit tacos. Jag och Kajsis tog en lång promenad i skogen och letade efter blommor; hittade bara sköra nyutsprungna svalörtsblad, sen ramlade KM och jag fick bära henne hela vägen hem. 16 kilo ledsen och lerig snart fyraårig tjej är tungt för en stackars klen snart 24-årig gammal stofil. Sitter nu och lyssnar på Ted Gärdestad och allt är bra.

Ni som kan tänkas ha missat detta får härmed njuta av Andrés och Isaks (L L O J D) Röda dagar framför oss som från och med idag (officiellt) är Kalmar FF:s nya inmarschlåt. Lyssna och njut. Till och med jag, som är så maximalt ointresserad av fotboll, fäller nästan en tår och vill ställa mig upp med handen mot mitt bröst och sjunga med enad röst..

 

 

 

Klockan 09.20 vaknade jag upp efter en god natts sömn, men visste först inte vart jag var. Varför var jag inte i min säng? Hade jag blivit bortrövad? Sen kom medvetandet tillbaka och jag insåg att jag var i Emelies säng och det ensam. Hon hade åkt vid åtta och inte haft hjärta att väcka mig, som den lilla omtänksamma människa hon är. Jag gick upp och bryggde lite kaffe och drack det till en snabb genombläddring av dagens tidning, tog cykeln hem och hittade mamma på hallgolvet sågande i en golvlist - en sällan skådad upplevelse.

Sen dess har jag liksom vuxit fast framför datorn. Håller på och skriver rent engelskatalet och det är färgat av bitterhet och min hopplösa syn på framtiden. Man kan säga att jag spyr galla över min egen generation. Mitt problem är att jag inte kan börja skriva på någonting utan att börja tänka under tiden; ni skulle se mig, det slår gnistor! Till slut har jag svävat iväg så fullkomligt att jag nästan helt tappat tråden och försöker då hitta tillbaka till vad det var texten skulle handla om från början.. Nu ångrar jag såklart mitt val av ämne till talet, men det är försent för att byta.

 

Kan inte fatta att det är så ljust ute fortfarande. Jag blir knäpp i skallen och tror att klockan är tre eller något i den stilen. Men en ska väl vänja sig vid det också kan jag tro. Det är som att jag får årstidsrelaterad depression vid den här tiden varje år, vid övergången. När vinterångesten tynar och försvinner, det blir tomt efter den, hur konstigt det än låter. Men övergången känns också som en fredageftermiddag när man sitter på jobbet och vet att man när som helst får gå hem för att få vara ledig en hel helg - tiden går för sakta, man står knappt ut. Jag längtar för mycket och vetskapen om den lyckliga tid som väntar bara runt hörnet gör väntan outhärdligt. Då säger jag till mig själv att det faktiskt inte är länge kvar tills jag går hem från stan sena, men ljusa kvällar i bara ben och känner själen lätta. Man är berusad och dragen och känner lyckan i magen, som Petter hade sagt. Promenaden må vara lång men helt utan ansträngning för vinden är mjuk och sveper kring benen, tygskorna är vita och håret solblekt.

När ska jag sluta drömma? Ska jag det? Är det godt och flodt eller är det ren idioti som gör att jag missar allt som händer nu? Det är nästan som en sjukdom som tar sig i uttryck genom enorm ångest och omåttliga tvivel. Jag drömmer, får ångest och tvivlar. Antagligen kommer jag aldrig kunna ta ett enda beslut i hela mitt liv, utan att ångra mig efteråt. Det där att aldrig känna till 100 %. Det där att ligga och ha årstidsrelaterad depression när jag borde .. ÄH VA FAN!

 

Så idag känner jag livet flöda i mina vener. Solen lyser och luften smakar som en jordgubbspaj. Har nyss kommit hem från en underbar liten runda på staun med lilla Emma. Jag skulle köpa fluortabletter och handkräm var det tänkt, istället kommer jag hem med nagellack och annat skräp. Nu ska jag tokstäda och ta ett bad.

 

Ångest-not-so-much:

Bill Withers - Lovely Day

Jack's Mannequin - Into The Airwaves

Joshua Radin feat Ingrid Michaelson - Sky

Klockan sju bokstavligen flög jag upp ur sängen. Jag vägrade snooza och tog en kopp kaffe, stoppade in Siv under täcket och fick saker gjorda tidigt på morgonen. Igår hade jag två prov och två inlämningar i Engelskan, som allt som allt tog ungefär en timme att göra. Bland annat skulle jag skriva ihop ett tal om vad jag ville.. Och va fan, jag var nog rätt mosig i huvudet för jag skrev om hur vissa artister har makt att påverka unga att rösta i politiska val. Det är visserligen sant, men jag fick skriva om VAD JAG VILLE, sa jag, och så väljer jag det?

Denna dagen - inte ett liv. Inte så mycket som en stjärt.. Vaknade halv ett i Moas soffa där jag sovit skavfötters med Emelie i natt, just like the good old days. Gjorde kaffe och blev serverad GI-brunch, öste på med vatten för att förvandla torr sand till lera så att säga. Låg kvar i Moas soffa och tittade i Stockholm Natt & dag och hittade ett av mina favoritcitat från Mio min Mio.. Måste bara varna först, för det är så sorgligt att man nästan vill lägga sig i badkaret, sprätta upp handlederna med en brevkniv och förblöda långsamt till tonerna av Harry Nilsson - Without You:

Jag känner mej en smula sentimental så här på morgonkvisten och det blev inte direkt bättre av att jag precis lyckats finna min absoluta favoritscen ur Saltkråkan. Poetri och klokhet i sin allra vackraste utstyrsel. Idag behövs inte ens Jan Stenmark. Människan som gjort klippet tyckte tydligen inte att det var viktigt att få med vad Melker säger i början.. Det är något jag tänker på varje år när ljumma vindar börjar blåsa och mojnar när den allra första sommardagen skymmer. Ni förstår väl precis vilket ögonblick jag menar:

"Och göken den gal. Och sommaren, den är här igen"

 

 

Idag kan man påbörja ett nytt liv om man är den optimistiska typen och tänker - det är vad måndagar är till för. Självklart anser jag mej tillhöra den skara som vissa måndagar känner att det är dags att göra något åt för lite motion och lite för mycket chipsätande på sistone. Varje söndag brukar jag lova mej själv att bara gå ut högst en gång nästkommande vecka, vilket jag totalt har glömt bort när onsdagen, fredagen och lördagen kommer. Sen kommer söndagen igen och jag är uppbyggd av ångest, sand och stabila ämnen med en halveringstid på 4,5 miljarder år.

Idag är jag uppe med tuppen. Vaknade sju och mornade mej en bra stund under täcket med Siv, eftersom mitt sovrums temperatur understiger tio grader celsius. Kastade på mej velourbyxor, raggisar och luvtröja, sprang upp, hämtade kaffe, sprang tillbaka till sängen och in under täcket, surfade runt. Nu har jag tröttnat på det. Hantverkaren är här och det är lite störande eftersom jag måste passera honom varje gång jag ska ut eller in ur rummet och hela jag ser ut som rödsprängda ögon och fett hår. Jag vill göra en fantastisk frukost med apelsin, ägg och gröt och ikväll kan man till exempel gå på vattengympa. Imorgon ska jag på Body Balance om jag så ska krypa hela vägen till gymmet. Jag saknar det så det skär i bröstet. Något annat jag saknar är Yoga, så jag tror jag ska gräva fram yogamattan och göra ett par solhälsningar och öva upp min downward facing dog.. Namaste, namaste.

 

 

Usch usch usch. Jag är Nevadas öken och radioaktivt avfall. Kaviarn på din tandborste och bananflugan i soppan. Kom hem alldeles för sent inatt, åt upp thaimat som blivit över, en yoghurt och en halv påse chips. Sen lite Dexter och somna in med chipssmulor i knävecken. Vaknade av att Kajsamaja kom inspringande och hoppade på mej, sen kramades vi lite och gick ut till familjen i köket. Nu har jag druckit två koppar kaffe, en liter mineralvatten och en yoghurt. Försökte snusa innan men då började kärnavfallet att koka över..

Nu dör jag. Tack och hej.

Daugens:

Billy Joel - Everybody Loves You Now

Rich Wiley - Smile

John Mayer - Say

The Soundtrack Of Our Lives - Instant Repeater '99

 

Okej. Mår röv idag, men det var helt klart värt det. Rebecca & Fiona på Harrys igår och de tjejerna är knäppa i skallen asså. Det var en bra kväll i allmänhet och i synnerhet så att säga. Nu ligger jag i sängen och gosar med Siv, vi har det gött, men samtidigt är jag så arg att jag nästan sliter mitt hår. Det är Topshops fel och det är H&M:s fel, inte mitt. Jag vill ha något gult, något blåvitrandigt, något vitt, något korallfärgat, något i jeanstyg..

Jag säger som Monzoras tröja: Fuck off. Nu kör vi.

 

Baksmälla deluxe såhär på söndageftermiddan. Igår kväll var vi hos Moa och Toffa på fest och vi drack alldeles för många Vildvittror. Gick till Harrys där jag först träffade lilla Emilia, sen slog vi oss ned vid ett bord och höll oss där, gick vidare till O'Learys och drack öl utan att ens ta av oss jackorna. Träffade Nils och tog löpet hem, käkade ostomelett, makrill och vitlökssalami. Vaknade första gången vid nio när Siv satt och stirrade mej rakt i ansiktet och ville bli utsläppt ur rummet, somnade om och vaknade halv ett av att mamma kom in och sa att Siv varit nära döden. Ja det var helt enkelt lika oförklarligt som trolleri att hon var vid liv och inte mosad av en bil. Om ett par timmar ska vi till Sjöliden och fira Moa igen - det blir kalkon, brysselkål, gelé.. Åh. Vad. Underbart. Och. Kom helt plötsligt på att jag i natt drömde att jag såg ett flygplan krascha.. Igen.


Jag sitter och lyssnar på underbar musik och känner blodet pulsera som aldrig förr:

Jon Foreman - Behind Your Eyes
Oasis - The Importance Of Being Idle
Cornelis Vreeswijk - Sjuttonde balladen
Bon Iver - re:stacks
Mumford & Sons - Awake My Soul
Brett Dennen - Ain't No Reason
Llojd - Stil och klass
The National - Fake Empire
Helen Sjöholm - Duvemåla hage

Volym ikväll och jag har inte mycket mer att säga, förutom att Berga Kickers kommer att infinna sej och kvällen är döpt till volume, kicking it mobstyle (eftersom vi dricker sicilianskt vin, obviously).


Kvällens playlist:

Nino Rota - The Godfather Waltz
Alexia - Uh La La La
Eros Ramazzotti - Cose Della Vita
Luciano Pavarotti - O Sole Mio
High Definition - Mambo Italiano
Swedish House Mafia - Miami 2 Ibiza

(och random låtar som är med på alla våra playlists):

Jay-Z - So Ghetto
Nablidon - I Like That - We No Speak Americano
Twista feat. Anthony Hamilton - Sunshine
Lorentz & M.Sakarias - Baby!

 

 

Måndag och lite av en ångestdag. Helgen har varit för vild igen, av mina blåmärksprydda ben att döma, fullspäckat, och när allt lugnar ner sej känner jag oroshjärtat svida en smula. Inget att gräva i kanske, men jag borde stanna och känna efter ibland. Det var längesen. Jag har bråttom och ibland kan jag sakna den strosande människans harmoni.

Så, det blev obviously utgång fredag och lördag och igår tog vi sovmorgon, Emelie och jag, tittade på Oz, åt obligatorisk fruktsallad till söndagsfrukost, drack kaffe och gick en monsterpromenad runt norrlidsbastun. Sen plockade vi upp Sara, Klara och Monzora och handlade på Maxi, åt på Pizzapalatset och tittade på Solsidan och Big Brother. Sejn hem till Emelies källare, mer Oz och somna med alldeles för hög volym på. Snooze på morgonen, kaffe och sen löjpet hem. Tog en promenad med hunden, drack mer kaffe med Nils, pratade om livet och grubblade på dess mening, sen ett varmt långt bad med hårinpackning. Bussen till stan, mötte upp Monzora på Kahls, köpte takeaway-kaffe, citronbiskvier på Holmgrens och olagligt snygg väska på Monki. Sen till Emelie på Eleraff och hängde där till stängning.

 

Hjälp-mot-ångesten:

Florence + The Machine - Dog Days Are Over

Bruce Springsteen - I'm On Fire

America - Ventura Highway

Tom Petty & The Heartbreakers - American Girl

John Holm - Maria, många mil och år från här

Ulf Lundell - Älskling

 

Först, aaaj vad jag har ont i min bakdel idag. Det liksom bränns i skinkmusklerna på grund av 10 minuter fatburning på indoorwalking-maskin, 45 utfall på vardera ben, 36 squats, 45 rumplyft á 23 kg och 10 minuter på gåbandet i maximal uppförsbacke. Gör om det om ni kan. Började kvällen på Pipes igår vid 17, åt och drack för 45 spänn, mer öl, mer öl, mer öl. Mot Harrys innan tio, gratis inträde, gratis garderob, gratis bowling. Två banor och två öl, sen dansade vi som Palacemannen på rejvgolvet, jublade när rökmaskinen sattes igång och jag blev alldeles svettig. Harrys sög sen, det var tydligen geeks night out så vi gick vidare till O'Learys, hällde i oss mer öl, träffade Anna och Jenny, köpte gyros och gick hem till Anna. Jag och Emelie somnade bredvid varann till Rasmus på luffen i hennes iPod. Vaknade halv ett idag, drack kaffe, åt fil med äppelmos, myste runt på stan, gick till Kunskapsnavet och anmälde mej till engelska c, träffade Moa på Hemtex, gick till Sensia där Allan jobbar och fick guidad rundtur och blev presenterad för varenda människa som jobbade där. Bussen hem, monsterplugg, mysig fisksoppemiddag med Anki, Mats, Kajsamaja, Cevin, Nils, mamma och pappa och nybakt bröd, mer monsterplugg. Och nu - FÄRDIG. FY FAN vad skönt.

Dagen-efter-after-work-what-up-låtar:
Veronica Maggio - Jag kommer
Paul Simon - Diamonds On The Soles Of Her Shoes
Basutbudet, Rebecca & Fiona - Låna pengar
Petter & September - Baksmälla
Anya Marina - Busrider

Äh, jag behöver inte ens säga något. Bara titta. Och förstå, att det inte längre handlar om en oskuldsfull önskan eller lättvindig vilja att få bära dessa plagg, det är ett tyranniskt begär. Ett absolut KRAV. Berguven i mitt huvud har talat. Titta nu, sa jag.

Shorts, Bikbok

Väska, Monki

 

Shorts, Asos

 

Klänning, Topshop

 

Tröja, Forever21

Skor, Topshop

FUCK OFF!

 

Vaknade tidigt idag, 8.20 närmare bestämt och fick kaffe på sängen. Siv och jag låg kvar i sängen ett tag, gosade och värmde oss under täcket. Jag har cirka 13 grader i mitt rum, eftersom jag avskyr att vara varm när jag sover. Sen käkade jag yoghurt med honung och solroskärnor och gick en promenad med le chien. Kom hem, duschade, drack mer kaffe, fixade te ma, åt nybakt bröd med Morfars gästpel päroncognac-ost på, gick upp till Berga hood och mötte Emelie. Tog bussen till biblan, pluggade, drack mer kaffe, åt snask, lånade böcker. Kollade H&M-nyheter på stan, Indiskas rea, mötte Klara, fikade på Skafferiet. Sara kom dit, vi hade en mindre framtidskonferens, skrattade alldeles för högt, fläkte ut oss i deras stolar och gungade till Gangsta-musiken som spelades. Tog löpet till Human Bridge second hand, Emelie köpte skor och rosa halsduk. Bussen hem, lagade kycklingwok med risnudlar, ett litet glas vitt till det.

Nu sitter jag här igen.. Funderar, grubblar, filosoferar, ruvar, grunnar, tänker, gräver ner mej. Ska jag plugga färdigt det sista nu, eller ska jag torrborsta mej och ta en varm/kall dusch först? Det är frågan.

Jag vet att många är ovanligt lyckliga och uppspelta idag och köper blommor, chokladaskar och läskiga nallar som håller i hjärtan (nallar är förresten kosedyr för små barn som behöver övergångsobjekt) hejvilt idag till folk de älskar. Jag gillar ingenting som är påhittat och överspelat, men jag tycker det är fint när pappa kommer hem från jobbet och har köpt trisslotter till varenda familjemedlem för att vi är hans hjärtan, eller när Elise har lämnat en lapp på diskbänken till mej och Emelie med hjärtliga kramar och en önskan om en fin dag från mostern. Jag tycker också det är jättegulligt när barn och barnbarn skickar gulliga hälsningar till mormor eller gammelfarfar i Haparanda och skickar in dem till tidningen. Eller kanske en bukett tulpaner till din fru, för att du älskar henne. Nåja..

Vi vaknade vid elva idag, trots att vi ställt klockan på åtta, satte igång Spotify, bryggde kaffe, åt banan, löste sudoku, tog löpet till City Gross, köpte hårtoning, gick en promenad med Siv, drack mer kaffe, ringde och mailade viktiga saker, tonade Emelies hår. Efter det monsterpluggade jag, duschade och grillade prinskorv i öppna spisen. Sen gick vi på bio med mormor, som hon fick i julklapp av oss. Bättre sent än aldrig tänkte vi. Vi såg Svinalängorna och nu vill jag egentligen skjuta mej själv i huvudet av den jävla filmen, men istället fortsätter jag monsterplugget. Jag är numera så kallad expert på njurfunktioner, hudens ekologi, mitos och meios, GMO, prenatal könsdiskriminering, evolutionsteori och mutationer, lymfsystemet och olika slags muskulaturer. Jag är nära att trycka ctrl+s hela tiden eftersom jag är skadad efter alldeles för intensivt pluggande. Mina ögon håller ständigt på att stängas men jag måste tvätta bort sminket innan jag får sova. Det har kommit ett nytt Desperate Housewives-avsnitt och det gör mej lite stressad.

En Jan Stenmark alla stjärtans dag till ära: "I brist på sin nästa, får man älska sig själv." Hjärtskärande vackert.

Alla stjärtans dag-playlist:

Paul Simon - Graceland
Josh Rouse - I Will Live On Islands
Håkan Hellström - Trubbel
Lars Winnerbäck - Solen i ögonen
Monde Yeux - It Should Show
Rufus Wainwright - California
Bo Kaspers - Morgonfågel
Jesse Harris - The Secret Sun
Veronica Maggio - Ballad om vintern

Lyssnar på Lorentz & M.Sakarias - På drift, klämmer på mina pumpande biceps, smaskar på ett par chokladbitar ur en Paradisask och känner hur själen sjunger inombords. Jag har varit på Body Balance ikväll helt solo och det var fantastiskt, VA FAN. Min kropp har varit ständigt stel i flera veckor, fastnat i nån slags kronisk motsats till avslappnad, så den behövde yoga som smörjmedel och choklad för att piggas upp. Definitivt. Infinitivt.

Igår träffade jag Emilia och det var underbart att träffa den lilla människan igen. Hon var söt som vanligt och såg inte en dag äldre ut än 22. Vilket inte helt osökt får mej att tänka på min egen födelsedag om ett par månader. Ska jag verkligen fylla 24, när jag känner mej som 13 på insidan? Ska jag snart börja köpa krämer anpassade för mogen hy? Ska jag snart börja höra min biologiska klocka ticka? Ska jag snart börja spela Bingolotto och tycka att Melodifestivalen är årets höjdpunkt? Jävla Gud, är du nöjd nu? ÄR DU NÖJD? Nej. Jag vägrar bara. Därför ska jag nu börja rabbla bevis hejvilt på att jag fortfarande är ung:

1. Jag bor i mitt barndomsrum hemma hos mamma och pappa. Där har jag gula tapeter med orange prickar på, rosa matta, rosa morgonrock, rosa badlakan, rosa lampa, rosa tandborste, rosa mjukisbyxor osv.
2. Jag ogillar Lotta Engberg, starkt. Och det gäller även Melodifestivaltjafs.
3. Jag är blank och hal som en tvål över nästan hela kroppen. Hormonförändringen jag drabbades av nån gång i mellanstadiet har fortfarande inte gått över. Jag har finnar både här och där, i skrivande stund sitter jag och pillar på en på hakan och en på axeln.
4. Jag hoppas fortfarande att mina bröst ska växa lite lite till.
5. Minst en gång om dagen springer jag omkring på alla fyra på golvet och skäller som en hund för att roa lilla Siv.
6. Jag har inget körkort.
7. Jag har ingen högskoleexamen.
8. Jag har inget jobb.
9. Jag pensionssparar inte.
10. Jag har heller inga pengar på något sparkonto.

Sådär ja. Nu känns det bättre.